Jag får inte in det i skallen!

Kan verkligen inte förstå det.

Det känns helt overkligt…. som en dröm jag snart vaknar upp från.

Jag ÄR gravid!

Nä det fastnar inte…

Känner bäbis sparka och röra sig, kände t o m hur h*n låg häromdagen med huvudet till höger och ryggen neråt och rumpa och ben till vänster och sparkade uppåt på sidan.

Men näe….. det sätter sig inte.

Så som vi kämpat med infertiliteten i 14 år så är det väl kanske inte så konstigt att det är svårt att förstå.

Vi hade ju sedan länge gett upp att det skulle bli bäbis på naturlig väg.

Jag tror vi måste få ordning på bäbishörnan i sovrummet för att vi ska kunna tro på det.

Vaggan ska stå på min sida sängen men skåp och byrå på andra änden rummet där vi nu bara nyttjar till att lägga rentvätten 😉

Där står också makens morfars fåtölj som ska få bli amningsfåtöljen.

Vill ha allt färdigt nuuuuuu! Vill möblera klart bäbishörnan, vill få vagnen ren och fin och bädda vagn och vagga.

Jag blir så ledsen ibland när jag tänker på hur svårt det är att känna den där gravidkänslan som folk på gravidgruppen känner.

Jag måste verkligen PÅMINNA mig om att jag är gravid. Trots att jag har mycket foglossning osv. Det känns så trist att behöva påminna sig själv om det och det är DET som gör mig så ledsen.

Gahhhhh!

Vill ha allt färdigt nu så man kan gå och titta och pilla på bäbisprylarna, sängmobilen, kläderna osv…

1959283_10152764022449919_3483630742664846993_n

TJOHOOOO! Jag har faktiskt DRÖMT inatt!

Underbart! Då har jag i alla fall slappnat av lite mer. Wounderbaaaar!

Men vilken vidrig dröm :-O

Jag drömde att jag va kidnappad av en kille som tvingade mig till att döda oh äta upp andra människor.
Jag lyckades rymma ett par gånger men kunde aldrig lixom gömma mig för honom.
Efter ett tag fick han tag i mig och hade kidnappat en tjej till.
Jag skulle döda och äta upp den där tjejjen men vi lyckas istället rymma tillsammans efter att jag har knivskurit killen.
Vi springer in i stan och in i nån affär för att få hjälp men ingen tar oss på allvar utan de hjälper istället killen att fånga oss igen.
Jag lyckas få med mig en kniv från affären och hugger killen ytterligare så att vi hinner fly igen innan han tar oss till sitt gömställe.
Då flyr vi ut i skogen och springer utan rast men han hittar oss.
Nu är killen ganska matt av blodförlust så han kollapsar i en skogsdunge på en kulle.
Vi stannar i närheten för att titta så han inte lever men då kommer det två andra killar.
Dessa två killar börjar tortera honom för att sedan skära bort kött från honom och grilla.

Karma?

Sen vaknade jag… skumma jävla drömmar man har när man väl drömmer (vilket sker kanske en gång varannan månad typ)

Lååångt uppehåll

Ja som ni märkt så har hela sidan legat nere ända sen i somras.
Jag fick en trojansk häst på min dator och webhotellet var då tvungen att pausa sidan för ett tag tills dess att jag tagit tag i att rensa min dator osv från trojanaren.
Eftersom jag mått så jäkla kasst senaste halvåret så har jag inte orkat ta tag i det förrän nu.

Men nu äntligen ligger sidan uppe som tidigare.

Ska bli skönt att kunna skriva av sig lite här.

Kan ge en liten kort uppdatering av läget till er som inte följer mig via facebook.

Jag har fått reda på att jag antagligen har en sjukdom som heter EDS (http://www.ehlers-danlos.se/index.php?ID=20000) och till denna sjukdom då även fibromyalgi.
Fick hoppa neråt i kön på smärtkliniken så jag behövde inte vänta de 2 åren som är väntetiden där. Jag fick i somras tillslut en läkare som faktiskt tog mig på fullständigt allvar och skickade remiss till smärtkliniken i Västervik där de även är specialister på just EDS!
Så jag fick tid på bara någon månad efter att de fått in remissen. DE NI!

Just nu är jag ständigt drogad av smärtstillande och vissa dagar är faktiskt helt ok och jag klarar att göra lite granna och vissa daggar är jag till 95% liggande läge på soffan. De dagarna gr jag bara på toan och hämtar lätt mat att äta typ yoghurt eller liknande.

Den 27e ska jag träffa smärtläkaren i Västervik och dagen efter är det smärtkurs för mig på samma ställe.
Hoppas jag har en bra dag när smärtkursen är för det är hela dagen :-O hur fanken ska det gå?

nåja det märker jag.

Har fått tips och råd från dem i smärtteamet på hjälpmedel som jag bör skaffa och jag har fått ett helt annat sätt att se på mina problem.
Som t e x när jag har ont i ryggen/svanken så ser jag inte bara till värken utan jag tittar på hur jag har stått och gått med knän och fötter timmarna innan.
Jag går inåt med fötterna så att jag går med hålfoten så att säga. Bara det ”lilla” ger mig en TOTAL felställning i kroppen. Detta p g a EDSen.
Mina leder är ju överrörliga, en hel del mer än minsta kriterierna för att man ska diagnostiseras med EDS.
Så fötterna är vikta inåt plus att mina knän viks bakåt.
jag har ju ingen som helst hållning på grund av detta och då får jag ju självklart ont.

Sen är ju vikten fortfarande ett problem.
Jag gick ner till 95 men sen började jag gå upp igen.
Gått upp till 105 kilo igen.
Nu i dagarna har jag blivit uppmärksammad på en eventuell orsak.
Jag äter ju väldigt mycket mediciner, både antidepressiva, vitaminer, ämnesomsättningshormoner och smärtstillande.
Jag har fått reda på att Levaxin (ämnesomsättningshormon) ska absolut inte tas tillsammans med vitaminer, kalcium, järn eller mjölkprodukter!!!!
Det är ju jäääävligt bra att de berättar sånt när man får medicinen.
Jag har dels sköljt ner ALLA tabletter tillsammans och dels ibland med mjölk!

Det är då faen inte undra på att Levaxinet kukar ur!
O när Levaxinets verkan inte funkar så har jag ju ingen som helst ämnesomsättning.

Plus att jag fått mycket förklarat för mig att sköldkörtelhormoerna (levaxin) och könshormornerna spelar in på varandra… o så finns det ju flera olika sköldkörtelhormoner som man måste ha kolla på, o jag har inte fått reda på nåt alls.
Så jag har kontaktat sjukan i Eksjö där jag fortfarande går när det gäller både cancern och magoperationen om att de ska skicka in mina uppgifter till Vimmerby så jag inte behöver åka 8 mil varje gång jag ska ta prover.
va dock över en månad sen jag gjorde det via ”Mina vårdkontakter” och inte fått nåt svar så jag får nog göra det igen.

Nåja… Det blev inte så jävla kort kanske men kortaste jag kunde sammanfatta livet med sen sist jag skrev här 😉

Så alla mina vänner, välkomna tillbaka.
kram och god fortsättning på det nya året.

Snabbblogg…

 

Så ont så ont…

orkar inte ens med att blogga.

Varit liggande mesta tiden denna vecka och nu orkar jag inte längre och har bett om nytt recept på diclofenac. Min livskvalitet = NOLL och jag orkar inte mmå så här längre.

Jag riskerar att bli beroende av diclo igen ja, men jag slipper denna helvetessmärtan i alla fall.

Orkar inte med den mer….

Liten dagbok idag då…

Igår hade jag en riktigt bra dag när det gäller ryggen och ledvärken och tyvärr sa jag det högt för det fick jag igen idag.

Kan knappt sitta 🙁

I fingerlederna vill inte arbeta med mig alls så jag kan inte sitta och pyssla heller. T o m skitsvårt att använda tangentbordet idag så illa är det 🙁

Så vad fan ska jag göra. Lägga mig i soffan, dricka mitt kaffe, blippa mellan kanalerna på tv o bara vara? Jippi va skoj! NOT!

Fy fan.

O maken jobbar hela kvällen så jag har bara djuren som sällskap.

O ute snöar det *hatar* och det gör inte dagen roligare precis 🙁

Urk idag är bara dagen skroooot och förbannelse.

Längtar tills på måndag för då åker vi och hämtar Laphroigh och Bowmore och två flickor.

Råttorna alltså.

Har inrett den lilla buren vi har hemma nu så de kan flytta in där så länge tills jag inrett den stora som vi hämtar samtidigt. ja killarna och tjejjerna får ju inte bo tillsammans dock så de kommer att få bo i två småburar så länge. Den stora buren får killarna och de två små burarna kommer jag bygga ihop till en till tjejjerna.

Hoppas vi kan ta oss till IKEA och köpa ett gäng BORRIS-mattor snart så jag kan ha dem i botten på burarna.

Skulle vilja ha lite andra smågrejjer på IKEA till råttisarna också.

jag hoppas min värk lugnar sig i vinter så jag kan böra med skåpet som råttorna ska bo i i framtiden. Jag ska ju råttsäkra ett antikt skåp som vi haft stående i nästan 10 år. Det ska lackas inuti och luckorna ska sågas ut mitten på och sättas nät i o krokar ska fästas i tak och väggar till alla hängmattor osv.

Detta skåp ska sen stå i gästrummet och hela gästrummet ska råttsäkras så att de kan springa löst där. O så sätta en nätdörr så att det kan vara öppet. På så sätt vänjer sig katterna och råttorna vid varandra oxå.

det är mycket som ska göras i vinter/vår men det kommer nog bli skitbra när det väl är klart.

allt jag gör blir ju slow motion på grund av min värk så jag får planera saker långt in i framtiden.

Sånt är livet.

Längtar i alla fall till måndag när jag får träffa sötnosarna! <3 <3

Jippi!

Nja inte riktigt jippi men jag är glad ändå.

Vi skulle åka till en vän i ulricehamn och hämta hem ett par terrarie och lämna ett par muskillar hos henne.

När vi ändå skulle genom jönköping så bestämde vi att vi skulle ta ett par timmar på A6 och därefter citygross.

Just att gå på A6 hade jag sett fram emot och längtade såååå tills dess. Längtade förståss efter att träffa vännen och alla hennes möss oxå så där stannade vi en liten stund och snackade.

Vi kikade ut ett par musflickor som skulle få följa med oss hem som ögongodis, alltså inga som JAG ska avla på utan enbart som sällskap.
Det blev en svartvit tecknad ”kossa”, två splasch och en black and tan. De va sååå lugna och goa i handen och sååå fina i pälsen.
Eftersom alla våra möss är från samma ställe så fick de flytta in till de ”gamla” flickorna direkt och det har gått skitbra.
lite kiv o bråk i början men nu ligger de o sover ihop osv så de trivdes direkt.

Det blir mycket mustjöt när vi träffas och roligt har vi <3

 

Nåja. på vägen hem åkte vi upp till A6 och bestämde att dressman va det första vi skulle till för maken har ju gått ner 20 kilo och alla hans jeans sitter som tält på honom. Så nu bestämde JAG honom att han måste ha ett par jeans som passar hans fina rumpa 😉 och vi gick dit och hittade direkt ett par som va skitsnygga och satt superfint. mmmmmmmm ruuumpaaaa…….

köpte och gick ut från butiken…

Började känna att min kropp stretade emot och efter bara 3-5 minuter så va det bara att vända och gå ut till bilen igen.
Fick så innihelvetes ont i ryggen, skuldrorna och nacken att jag knappt kunde ta mig ut till bilen 🙁

Så det blev inget kik på A6 för oss 🙁 Det är för jävla tråkigt att jag inte klarar av att ens gå i butik bara för att det kan vara skoj att fönstershoppa eller liknande.

Efteråt skulle vi ju till citygross. Jag kraschade nästintill totalt där.

Det kändes som att totte skulle få köra mig ut i vagnen.

Jag stod och va tvungen att hänga över vagnen hela tiden så jag stod där med inköpslistan och sa till älsklingen att ”de och det behöver vi gå o hämta” typ…

Det tog ungefär en halvtimma för mig att ta mig från sängen och ner till vardagsrummet. Ont så inutahelvete i ryggen och i huvudet.

Jag lyckades få på kaffe för en stund sedan så nu börjar dagen. Skulle behöva få i mig något att äta dock men jag kommer nog få vänta 2 timmar till tills maken kommer hem.

Jag undrar bara hur många dagar gårdagen kommer märkas av.

En väninna till mig tipsade mig om att faktiskt skaffa en rullstol som jag kan ha med på sådana här resor så jag i alla fall kan sätta mig när jag kraschar och att vi ändå kan göra sådana här saker tillsammans. Det lutar faktiskt åt att jag kommer få göra något sådant för hur jävla kul är det att inte KUNNA göra sådana här saker tillsammans.

Jag sitter lixom här hemma ensam när maken jobbar och träffar honom när han är hemma men ingen annan typ.

Internet är min enda sociala grund att stå på vilket är otroligt tråkigt.

Att man sen får veta av vissa personer att jag ”bara är lat och alla vet om det” gör ju inte saken så mycket bättre.

Jag har under hela mitt liv fått veta av min mor att jag ljuger om allt och aldrig blivit betrodd, trots att jag faktiskt är en sådan person som aldrig vill ljuga och försöker att ALDRIG göra det. Jag tröttnade sååå otroligt på att aldrig bli betrodd när jag sa sanningen att jag vände totalt och började ljuga så mycket jag kunde för henne. Då fick hon ju lixom rätt och då behövde jag inte må så dåligt som när jag faktiskt sa sanningen och ändå inte blev betrodd.

Att jag fortfarande inte blir betrodd av folk sårar något så fruktansvärt. Särskilt när det är ”Vänner” som jag aldrig någonsin har ljugit för eller något liknande är det värsta.

Min depression som jag medicinerar visar sig alltid vid sådana tillfällen och det är inga trevliga stunder.  Det är sådana stunder som jag tror är mina sista. Vi lyckas på något sätt ta oss igenom det trots detta.

Jaghar bestämt mig för att blockera alla på facebook som tar energi från mig/oss och som inte lyfter upp oss istället. Så fort det är nåt så kommer jag ta bort dem. O vill de någon gång komma tillbaka till mig få de kontakta mig på annat sätt. Men eftersom jag är på FB varje dag så vill jag inte ha energitjuvar där.

Sooo there it is
Gone with them all!

Jag måste läka och satsa på OSS. det är VI två som gäller och inga andra.

Vi vill alltid hjälpa våra vänner och släktingar mm men nu kan vi inte göra så längre. Jag mår bara sämre och sämre av det i o m att vi inte fåt tacksamhet tillbaka utan bara misstro och sånt.

Så nu är det bestämt.
Så får det vara!

Vänner som ger tillbaka lika mycket respekt och energi som vi ger dem är det vi vill omge oss med. <3 er älskar vi och respekterar till 100% <3

Nu ska jag försöka mig på och ta lite kaffe och ett äpple i alla fall.

Jepp vi har introducerat frukt i vår LCHFkost. Jag har saknat frukt något gräsligt och nu vill jag prova om det funkar för mig.
Så vi köpte hen äpple, klementiner och druvor.

Så vi får se om jag börjar gå upp i vikt igen.

Jag vet ju att jag inte klarar av kolhydrater utan att gå upp i vikt så vi får se. Hoppas jag klarar fruktsockret i frukterna. Jag äääälskar ju lixom frukt. Sääärskilt citrusfrukter.

Vi får se hur det går.

Riktigt kass dag idag

 

Jag och Hanna hade en pysseldejt igår (lördag) och jag vet ju med mig att jag får ont efter varje grej jag gör så det var ju inget förvånande att jag skulle må dåligt idag.

En pysseldejt är ju rena semestern för mig och det är ju så otroligt skoj att träffa folk och snacka och bara ha skoj rakt av så det väger ju upp dagarna efteråt 😉

Men idag är det extremt.

Jag kan inte ens vrida på huvudet för min nacke och rygg är helsnea. Mitt på ryggraden har jag något som ligger så extremt fel att det känns väldigt väl när man drar med fingrarna längs med ryggraden.
Nacken vet jag inte riktigt vad det är med men jag har ju haft migrn i 8 dagar så jag kan tänka mig att jag har spännt nacken osv på grund av migränen. Nu har ju migränen ÄNTLIGEN släppt tack o lov!

Men min önskan nu är att min överklagan till försäkringskassan går igenom så att jag kan ta mig råd att beställa en tid hos naprapat David i Eksjö och få min rygg och nacke genomgången för en gångs skull.

Jag skulle verkligen BEHÖVA en sådan behandling. En riktig besiktning typ.

Det va flera år sedan jag fick massage eller liknande.

Gick hon en massös en gång i månaden tidigare och det gjorde att jag orkade igenom det hela.

Jag blir ju itne smärtfri men det är en otrolig skillnad på före och efter!

Men sånt där behöver man ju inte slänga ut pengar på eller hur ?! Verkar som att försäkringskassan tycker så.

Nu har jag gått snart ett år utan pengar. Hur mänskling känner man sig? Inte alls!

Och att kroppen inte funkar alls gör ju inte att man känner sig mer mänskling eller funktionabel.

Jag känner att jag inte är så väldans långt ifrån att ge upp. Vinet på kvällarna gör att jag kan somna lite fortare, vinet gör att migränen och/eller huvudvärken lindras. Vinet har blivit ett substitut för diclofenack som jag alltid åt tidigare. 2-4 dagsdoser om dagen med diclo och ca 10st alvedon FORTE tillsammans med dessa diclofenac va det som fick mig att orka med.

Jag var tvungen att gå igenom en avgiftning när jag inte fick äta diclo längre. den avgiftningen var det värsta jag någonsin varit med om. Min kropp funkade inte under mer än en månads tid. Maken fick lyfta mig från sittande till stående, han fick leda mig till och från toaletten och in i duschen, upp för trappan till sovrummet osv. Jag klarade ingetting och vet att om jag någon gång skull äta diclofenak igen s skulle jag genast vara tillbaka igen.

Men nu är det så långt gånget att jag gladerligen skulle offra det hela bara för att få en dags smärtfritt liv.

Jag förstår inte hur jag orkar mer. Maken och våra djur och bästa vännerna är de som får mig att jobba mig vidare en dag i taget.

Kärleken från dem kan man inte nonchalera.

Jag drömmer om framtiden men framtiden känns ouppnåelig för mig. Kroppen sätter stopp för allt och det mesta.

Mina drömmar grusas och jag ser inget hopp. Ser ingen fortsättning.

Det är minut för minut som gäller. Orkar jag en minut till?

Hoppet om att det ska gå över, hoppet om att jag ska bli frisk, det lever vidare minut för minut.

Det är bara maken och bästa vännerna som tror på en framtid. Det känns så.

Jag förstår till 100 % att det är så många människor som är i min situation som inte orkar med livet längre och avslutar det. Jag har varit på den där kanten och balanserat länge och många gånger.

Nu är huvudvärken borta för nu har jag druckit tv å glas vin så nu ska jag passa på att lägga mig så jag hinner somna innan migränen kommer tillbaka.

Jag VET att jag kommer vakna med migrän om ett par timmar så jag vill bara sitta här och dricka vin hela natten så jag slipper vakna och känna den där migränen. Och nej det är inte på grund av vint jag får migrän, får det även om jag inte dricker vinet på kvällen bara så ni vet 😉 Jag dricker inte vin varje kväll även om jag skulle vilja det…

Najt yall!

Att jag aldrig lär mig :-(

Jag tänkte att jag skulle använda de lådorna jag haft tomma i altaret till allt mitt smink, hårgrejjer, parfyler o lotioner o skräp 😉

Japp sagt och gjort.

Häromdagen så tömde jag de lådorna det bara va några grejjer i och flyttade över sånt i de andra lådorna så nu fick jag 3 STORA tomma lådor och 6st smålådor och det va ju perfekt!

Får ju plats med allt och lite till

Sen vi flyttade hit har ett av rummen på övervåningen varit belarmat med flyttlådot och sånt vi inte hittat nån plats till och där stod det en proppfull låda med mina hygienartiklar, smink o alla mina gamla smycken osv.

Den tänkte jag gå igenom idag så jag satte mig där uppe och lade ner det jag inte va 100 på vad jag skulle göra med och kastade det uppenbara skräpet. Det blev två ICAkassar överfulla med grejjer som jag tog ner och gick igenom noga när jag satt vid altaret.

Det blev faktiskt LUFT mellan grejjerna som jag lade ner i lådorna 😉

Kastade MASSOR och allt gammelt smink kasserades för jag har ju en palett med typ 100 ögonskuggor som är ganska ny och det räcker med den när det gäller ögonskuggor så därför slängde jag ALLA andra jag hade.

En stor låda tog ag till parfymer och lotioner. Jag använder inga lotioner längre så de bara ligger där. Men ibland då och då använder jag de som doftar gottast bara för doftens skull så de ville jag inte kasta.

En låda är fortfarande tom och den översta lådan använder jag till hårgrejjer.

Smålådorna har jag delat in i ögonskugga, läppstift och pennor, nagellack, bindis och så ett par blandlådor som nu är tomma men de kommer vara bra att ha sen 😉

Har en pigtittare på altaret med en låda inbyggt och där ska jag samla alla penslar osv.

Blir nog skitbra.

Men sen kunde jag inte stoppa där så jag tömde toaskåpet där jag haft massa sånthär innan och flyttade över allt sånt o då kunde jag ju inte låta bli att städa ur skåpet ordentligt så då plockade jag ut allt och skrubbade hyllorna, speglarna och allt sånt och sorterade in allt som skulle stå där.

Nu fick jag t o m in tandborstglaset som innan stått på handfatet. Perfekt.

Nu va ju handfatet tomt OCH SKITIGT! Så då måste jag ju skrubba det också så då tar jag den gamla nagelborsten som jag använder som skrubb och skrubbar ner all skit och gör det fint.

Då såg jag ju att fönsterkarmen va skitig så innihelvete så jag passar på att skrubba den också…

Men fönstret är ju skitigt också! Så då passar jag på att försöka få rent det.

Nu har jag dock så jävla ont i rygg och skuldror så jag klarar inte av att rengöra fönstret ordentligt.

Nu när jag knappt kan stå upp rakt längre kommer jag på att jag nog BORDE gå och sätta mig eller lägga mig.

*harkel*

 

Ja när jag väl har en OKEY dag så gör jag alldeles för mycket och så är dagen åt helvete igen.

SMÄRTFOBI vad är det??? Jo det är just sån fobi som jag har som gör att jag helst av allt undviker sånt här. Jag vill inte FÅ ont när jag väl har en BRA eller OKEY dag och därför brukar jag inte göra sånt här, helst inte i alla fall.

Det jag gjort idag har tagit hela dagen från kl 15 till nu kl 21, för en vanlig frisk människa hade det på sin höjd tagit en timma att göra.

 

Hatar min kropp………

Liten uppdatering av livet….

Ja tyvärr så har jag haft en mycket dålig tid nu efter vallåkra och lite annat.

Under vallåkra så visste jag till 100% att jag skulle få lida för att jag hade roligt och ja det gjorde jag med besked.

Det är väl ca en månad sedan vallåkraträffen tror jag och jag mår fortfarande inte bra. Hela kroppen värker, molar och smärtar men värst är ryggen.

Jag har inte kunnat göra annat än att sitta och titta på tv och virka, eller som jag nu börjat göra: slå frivoliteter eng needletatting.

Maken har fått göra ALLT i hemmet och så jobbar han 5skift på det.

Man känenr sig helt totalt värdelös.

Jag kan gå, det kan jag och det är jag glad för men jag gick till brevlådan och tillbaka innan och nu är ryggen åt helvete igen.

 

Har fått någon ryggvärk som jag faktiskt inte haft så mycket av tidigare, det känns nästan som det är njurarna men ändå inte. Och så känns det som att musklerna i sidorna drar ihop sig och inte går att dra ut lixom. Sååå svårt att förklara.

Och så en matthetskänsla i hela kroppen.

Sova ut? Vad är det? Nä det vete fan det va länge sen.

Vaknar heeela tiden och hinner nog knappt ens somna innan ja vaknar.

 

Provade en app på telefon som mäter hur mycket man rör sig under natten. Man lägger telefonen i sängen uppe vid huvudet och så mäter den rörelserna.

Man ställer in hur känslig den ska vara så den inte reagerar på makens rörelser och det har funkar helt ok.

Dock så visar den på MÄNGDER av rörelser varenda timma så jag liggeroch vänder och vrider på mig hela tiden. Same shit inatt när maken jobbade. Lika mycket då så den känner inte av makens rörelser.

 

Idag fick vi dock ett brev på posten som känns lite positivt men det håller jag för mig själv så länge 😉 Ni får va nyfikna ett tag till *S*

 

Jo vikten med ja. Jag har hållt mig under 100 kilo nu så nu hoppas jag att jag slipper de de där tre siffrorna på vågen någon mer gång.

 

Att vara sjuk….

… betyder inte att sjukdomen syns.

 

Jag har hela mitt liv fått höra att vill man så kan man.

Det ÄR så lätt…. För er som inte är sjuka!

Men för mig som har ständig värk är det faktiskt inte så lätt.

 

”Äsch ryck upp dig!”

”Börja träna så försvinner värken!”

”Om du bara försöker så går det!”

”Ut och gå med dig så försvinner värken!”

”Du bara inbillar dig!”

”Tänk inte på att du har ‘ont’ så går det bra!”

”Vill du skaffa ett jobb så kan du!”

”Latmasken kryper fram!”

osv osv osv

 

Jaaa det där har jag hört till leda och även om endel kanske är på skämt så sårar det mig något fruktansvärt varje gång för jag kan inte göra något av det där.

Att ha ont är inget man väljer.

Man väljer inte att ha värk i varenda led i kroppen och som i sin tur ger sömnproblem så man inte blir utvilad o som i sin tur ger huvudvärk som i sin tur ger stela axlar som i sin tur ger värk och inflammationer som i sin tur gör att man inte kan röra på sig, som i sin tur gör att man………. osv………………………………

Jag skulle ge vad som helst för en endaste dag utan värk någonstans i kroppen.

Jag har ingen aning om hur länge sedan det var jag hade en sådan dag…. kan det kanske vara 5 år sen?
Nä det va nog efter min canceroperation år 2006 när jag var halvt och halvt nersövd hela dagen.

Ja det är nog då jag hade en dag utan värk senast.

Om du själv inte haft ont i kroppen på detta sätt går det inte att förstå, men för fan RESPEKTERA att vi som har det faktiskt har ONT!

Visst det finns rötägg som ställer till det och låtsas ha ont osv för att få pengar och få folk att tycka synd om dem.
Men de flesta är faktiskt inte sådana.

Att säga saker som jag skrev ovan och dylikt ger oss ”osynligt sjuka” ännu djupare depression, ångest eller liknande som i sin tur ger mer värk.
Ni förvärrar genom att säga sådant, ni kan inte få oss att kunna mera, TVÄRT OM!

Skämta aldrig om sådana saker om du inte själv vet hur det är!

Läs denna listan en gång till och berätta hur du skulle må efter ens en månad av de symtom! O ännu värre hur skulle du må efter ett år, kanske 5 år, eller som jag över 15 år!!!

http://ioma1.wordpress.com/2012/06/01/fibromyalgi-listan/

 

Har du någon i din närhet som lider av någon dold sjukdom?
LÄS PÅ för att inte såra och få dem att sjunka djupare ner i sjukdomen!

 

 

 

Här skriver jag lite länkar som är bra för er att läsa:

Sveriges Fibromyalgiförbund http://www.fibromyalgi.se

National Fibromyalgia Research Association, NFRA http://www.nfra.net/

ME / CFS eller kroniskt trötthetssyndrom http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Kroniskt-trotthetssyndrom/

Kroniskt trötthetssyndrom wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Kroniskt_tr%C3%B6tthetssyndrom

Riksföreningen för ME-patienter  http://www.rme.nu/

 

 

Det finns mycket mycket mera men jag har inte länkarna i huvudet just nu.