Ojoj nu har det hänt grejjer!

Både positiva och mycket negativa.

Jag börjar med de positiva.

Jag har ju tidigare skrivit om en sjukdom som kallas EDS här och att jag trott att det är det jag har.
Japp. I måndags fick jag diagnosen.
Jag är till och med EXTREMT hypermobil, även i de leder som jag absolut INTE trodde jag va hypermobil.
Mjao…. så e det.
Nu ska jag skaffa massa hjälpmedel och annat för att underlätta min vardag.
Jag har en låååång dyyyr lista som jag måste spara ihop till.
Det är massagebollar med speciellt hårda piggar och en sort med mjuka piggar, handleds och fingerledsstöd, kilkudde till när jag sitter upp i fåtölj eller bilen och även ett speciellt ryggstöd med ställbart svankstöd, vristartroser och mycket annat.
Ujujuj….
som sagt listan är lång och summan ännu värre.

Men att ha diagnos känns skönt faktiskt. Och denna gången är det ett specialistteam som gett mig den, inte en läkare som måste ge mig svar innan tiden på hans 7 minuter per patient går ut! Det va ju fibromyalgi enligt läkaren som gav mig förra diagnosen.
Nu kan jag i alla fall ta tag i att söka sjukersättning igen. Ska bara ORKA ta tag i det ordentligt.

Nu till det negativa.
När jag hade varit hos smärtteamet osv under 4 dagar så bodde jag hos svärmor medan maken va hemma eftersom han skulle jobba. Svärmor bor ju 200 meter från sjukan i Västervik så det passade ju perfekt.
Men när jag kom hem efter dessa 4 dagar o satte mig i soffan för att varva ner lite granna kom min älskade nakenfis upp i mitt knä som vanligt.
jag klappade på honom och killade honom som vanligt när maken undrade vad hundan han hade under hakan.

jag lyfter upp hans huvud och mitt hjärta sjönk ner i magen.
Det jag får se gav mig genast ett endaste senario i huvudet!
Avlivning! Det är hjärtsvikt!
Det va det första jag sa till maken när jag fick syn på det.
Jag tittar vidare på lilla älskade nakenfisen Sexy och ser att hela bröstkorgen fyllts med vätska, liksom på hakan.
Huden hängde långt ner fylld med vätska.
På bröstet hängde huden så tungt ner att han nästan inte kunde gå.
Jag känner att han är väldigt uttorkad och att det såg ut som typ ALL vätska och kroppsfett har samlats på bröstkorgen och hakan.
Under tiden jag undersökte honom o gosade med honom ringde maken veterinären.
Vi åkte in direkt.
Sexy låg inlindad i vår skinn och pälsfilt och spann hela vägen in till stan.
han brukar skrika så mycket han kan när han åker bil men denna gången bara spann han.
När vi kom in till veterinären så sa jag direkt vad jag misstänkte och när han hade undersökt honom så kom han med samma svar.
Akut hjärtsvikt.
Jag frågade om det kunde vara HCM men han trodde inte det va det alls för det lät inte så på hjärtat.
Han insåg att jag visste vad det betydde och att det bara fanns en sak för mig att göra.
Han sa att vi KAN gå vidare med det och behandla honom på djursjukhus men jag kände att det inte hade varit schysst mot Sexy att göra det. Han mådde uppenbart dåligt och jag vill inte låta honom lida.

Han fick en lugnande spruta och så gick vet till en annan patient så länge så jag hade en lång tid på mig att kela och prata med Sexy.
Han spann och kelade med mig och så fick han ett litet illamående en liten liten stund men det lugnade sig.
Så fortsatte han spinna och jag pussade och pratade och klappade på honom hela tiden ända tills han somnade.
Jag fortsatte o klappa och prata med honom ändå.

Sen kom veterinären in och gav honom den sista sprutan.
Han låg fortfarande i filten och vet bara lyfte lite på den så jag skulle slippa se sprutan.

Det gick sååå fint till och denna veterinär va så otroligt förstående och fin.
Det va samma goa vet som jag hade när råttan lukas va dålig.

En helt underbar kille som tar oss ledsna oroliga mattar och hussar på fullaste allvar och med enorm empati!

Jag sörjer fortfarande väldigt mycket med Roffe har ju också förlorat sin bästa vän.
Så Roffe sörjer även han. Så nu måste vi snarast hitta en ny vän till honom.
allra helst hade jag velat rädda en hemlös kissen men jag är ju faktiskt allergisk också så jag måste hitta någon naken, seminaken eller rexad kisse och det är inte det lättaste.

Jag har mailat runt till folk som har annonser ute på både sphynx och devon rex och även uppfödare som jag känner till.

Så ja….. Det har hänt en hel del på sistone.

TJOHOOOO! Jag har faktiskt DRÖMT inatt!

Underbart! Då har jag i alla fall slappnat av lite mer. Wounderbaaaar!

Men vilken vidrig dröm :-O

Jag drömde att jag va kidnappad av en kille som tvingade mig till att döda oh äta upp andra människor.
Jag lyckades rymma ett par gånger men kunde aldrig lixom gömma mig för honom.
Efter ett tag fick han tag i mig och hade kidnappat en tjej till.
Jag skulle döda och äta upp den där tjejjen men vi lyckas istället rymma tillsammans efter att jag har knivskurit killen.
Vi springer in i stan och in i nån affär för att få hjälp men ingen tar oss på allvar utan de hjälper istället killen att fånga oss igen.
Jag lyckas få med mig en kniv från affären och hugger killen ytterligare så att vi hinner fly igen innan han tar oss till sitt gömställe.
Då flyr vi ut i skogen och springer utan rast men han hittar oss.
Nu är killen ganska matt av blodförlust så han kollapsar i en skogsdunge på en kulle.
Vi stannar i närheten för att titta så han inte lever men då kommer det två andra killar.
Dessa två killar börjar tortera honom för att sedan skära bort kött från honom och grilla.

Karma?

Sen vaknade jag… skumma jävla drömmar man har när man väl drömmer (vilket sker kanske en gång varannan månad typ)

Snabbblogg…

 

Så ont så ont…

orkar inte ens med att blogga.

Varit liggande mesta tiden denna vecka och nu orkar jag inte längre och har bett om nytt recept på diclofenac. Min livskvalitet = NOLL och jag orkar inte mmå så här längre.

Jag riskerar att bli beroende av diclo igen ja, men jag slipper denna helvetessmärtan i alla fall.

Orkar inte med den mer….

Önskar smärtan var synlig

Om smärtan skulle sitta på utsidan skulle jag vara svart av hat.

Om smärtan skulle ses av andra skulle de ha medlidande.

Om smärtan skulle vara varenda dag skulle ingen någonsin träffa mig.

Om smärtan skulle ha uppehåll skulle bara bästa vännerna hinna träffa mig.

Det är just det.

De ytterst få dagarna jag inte har smärtan i kroppen så umgås vi med bästa vännerna eller så försöker jag få något gjort som jag inte kan annars.

De dagar smärtan är där är det ingen som träffar mig. Då sitter jag här i fåtöljen och försööker få dagen att gå så fort som möjligt.
Gråter ofta i min ensamhet för att jag känner mig så hopplös och oanvändbar.

9 dagar av 10 tänker jag på hur livet skulle vara för alla andra runtomkring mig utan mig. Det skulle garanterat vara mycket lättare för alla.

Jag har säkerligen 100 olika sätt som man kan ta livet av sig utan att jag får mer ont sista tiden i livet.

Att sedan folk vägrar förstå att man faktiskt lever med ständig smärta gör inte saken lättare att leva med. Att de tror att man aldrig gör ett handtag, att man bara är lat och sitter på min feta röv.

Att det var CANCER som gjorde att jag fick 60-70 kilos övervikt är skit samma.

Att jag levt med värk, migrän och sömnlöshet så långt tillbaka som jag kommer ihåg det har inget med det hela att göra.

Jag kommer ihåg att jag hade väldigt mycket huvudvärk redan i 4-5 års ålder. Min rygg och ledvärk började i mellanstadiet och i samma veta ökade huvudvärken markant.

Jag har aldrig blivit betrodd.

Min så kallade mamma har i hela mitt liv utgått ifrån att jag ljuger och gör det fortfarande.

Jag har alltid fått höra att jag inbillar mig när jag har ont. ALLTID!

Nu ca 30 år senare är det precis likadant och jag orkar itne med detta mer.

Livet är bara ett stort svart jävla hål och respektlösa personer runtomkring i detta jävla pissiga svarta hål gör allt bara värre. Jävla sadister!

……………………………………………………………………………………… over and out

Sovit som en klubbad säl…

… o ser ut som en oxå…

Rygg och skuldran känns skitbra nu och jag kan böja mig och plocka upp grejjer på golvet igen vilket jag inte kunnat på flera veckor.

Jag är friiiii!

Va gryyyymt trött igår så jag sov på soffan ett bra tag till och från och sovit ordentligt inatt. Har inte vaknat av ryggen som innan.

Om du bor i småland och behöver hjälp med ryggen o dylikt. Beställ tid hos David! www.Naprapati.nu

Vilken befrielse det va! Underbart!

 

Naprapatjävel ;-)

HAHA va bara tvungen , David 😉

Allt bra idag men mörbultad fortfarande o det är ju väntat.

Har ryckningar på högersidan bak på ryggen, typ muskelryckningar *S* Känns skumt. De kommer och går.

Det va helt klart lättare att komma upp i morse, eller rättare sagt idag för jag piggnade till halv två *S* Lätt o vända på dygnen när maken jobbar natt.

Inte alls lika ont där jag haft ont innan. Känns riktigt skönt.

Kunde sova lite mer (när jag väl lagt mig) och sov nog längre mellan gångerna jag vaknat. Känner mig väldigt utvilad jämfört med vad jag brukar vara.

Tack David <3

 

Sjukskrivning ett år till….

 

Träffade läkaren idag och fick ny sjukskrivning ett år.

Inga problem han förstod det jag berättade men det har INTE förstod va hur försäkringskassan kan neka mig sjukersättning och varför DE inte kontaktade HONOM direkt när förra intyget va fel intyg istället för att de berättar det för mig när JAG ringer och frågar hur det går med ansökan!

Först DÅ får jag reda på att de inte tar hand om ansökan innan rätt intyg är inne.

Då kan de ju för fan kontakta någon över huvud taget!! Jävla pisskassa!
Nu har mitt förra sjukintyg eller va fan det va för intyg de skulle ha, gått ut trots att jag inte fått någon sjukersättning på ett helt år.
Så nu måste jag ansöka PÅ NYTT för kommande år.

Jag orkar verkligen inte med sånt här!

 

Inatt låg jag och fick nåt jag aldrig någonsin haft förut…. (NÄÄÄ maken sov)
Mitt hjärta fick fnatt totalt.

Det började rusa under flera timmars tid och jag svettades och frös om vartannat. Kräktes t o m.
Skakade som ett jäkla asplöv hela jag.

Detta hände mellan 2-7 i morse men de tog EKG på mig när jag ändå va på sjukan och det såg normalt ut.

Hans förklaring var utmattning och smärtan och det kan jag helt klart godta som orsak till detta för nu har jag och min sketna kropp inte mått alls bra. Det har varit så jävla illa att jag kunnat göra VAD SOM HELST för att slippa denna smärta.

Det tog alltså ut sin rätt. Och att då släktingar anklagar mig för saker jag aldrig någonsin gjort eller tyckt va grädden på moset eller droppen eller vad  man kan säga.

Energitjuvar är inget jag behöver när jag mår så här och då stänger jag dem hellre ute för att rädda mitt egna liv. Thats it.

 

 

O till annat nu då.

Vad hände igår??? Över 2080 besökare här i bloggen!!!
Var det något speciellt igår eller va det bottar till förbannelse som hittade till bloggen? hehehe.
Nåja det är skoj att se sådana siffror hur eller hur 😉

 

Kram på er!

Riktigt kass dag idag

 

Jag och Hanna hade en pysseldejt igår (lördag) och jag vet ju med mig att jag får ont efter varje grej jag gör så det var ju inget förvånande att jag skulle må dåligt idag.

En pysseldejt är ju rena semestern för mig och det är ju så otroligt skoj att träffa folk och snacka och bara ha skoj rakt av så det väger ju upp dagarna efteråt 😉

Men idag är det extremt.

Jag kan inte ens vrida på huvudet för min nacke och rygg är helsnea. Mitt på ryggraden har jag något som ligger så extremt fel att det känns väldigt väl när man drar med fingrarna längs med ryggraden.
Nacken vet jag inte riktigt vad det är med men jag har ju haft migrn i 8 dagar så jag kan tänka mig att jag har spännt nacken osv på grund av migränen. Nu har ju migränen ÄNTLIGEN släppt tack o lov!

Men min önskan nu är att min överklagan till försäkringskassan går igenom så att jag kan ta mig råd att beställa en tid hos naprapat David i Eksjö och få min rygg och nacke genomgången för en gångs skull.

Jag skulle verkligen BEHÖVA en sådan behandling. En riktig besiktning typ.

Det va flera år sedan jag fick massage eller liknande.

Gick hon en massös en gång i månaden tidigare och det gjorde att jag orkade igenom det hela.

Jag blir ju itne smärtfri men det är en otrolig skillnad på före och efter!

Men sånt där behöver man ju inte slänga ut pengar på eller hur ?! Verkar som att försäkringskassan tycker så.

Nu har jag gått snart ett år utan pengar. Hur mänskling känner man sig? Inte alls!

Och att kroppen inte funkar alls gör ju inte att man känner sig mer mänskling eller funktionabel.

Jag känner att jag inte är så väldans långt ifrån att ge upp. Vinet på kvällarna gör att jag kan somna lite fortare, vinet gör att migränen och/eller huvudvärken lindras. Vinet har blivit ett substitut för diclofenack som jag alltid åt tidigare. 2-4 dagsdoser om dagen med diclo och ca 10st alvedon FORTE tillsammans med dessa diclofenac va det som fick mig att orka med.

Jag var tvungen att gå igenom en avgiftning när jag inte fick äta diclo längre. den avgiftningen var det värsta jag någonsin varit med om. Min kropp funkade inte under mer än en månads tid. Maken fick lyfta mig från sittande till stående, han fick leda mig till och från toaletten och in i duschen, upp för trappan till sovrummet osv. Jag klarade ingetting och vet att om jag någon gång skull äta diclofenak igen s skulle jag genast vara tillbaka igen.

Men nu är det så långt gånget att jag gladerligen skulle offra det hela bara för att få en dags smärtfritt liv.

Jag förstår inte hur jag orkar mer. Maken och våra djur och bästa vännerna är de som får mig att jobba mig vidare en dag i taget.

Kärleken från dem kan man inte nonchalera.

Jag drömmer om framtiden men framtiden känns ouppnåelig för mig. Kroppen sätter stopp för allt och det mesta.

Mina drömmar grusas och jag ser inget hopp. Ser ingen fortsättning.

Det är minut för minut som gäller. Orkar jag en minut till?

Hoppet om att det ska gå över, hoppet om att jag ska bli frisk, det lever vidare minut för minut.

Det är bara maken och bästa vännerna som tror på en framtid. Det känns så.

Jag förstår till 100 % att det är så många människor som är i min situation som inte orkar med livet längre och avslutar det. Jag har varit på den där kanten och balanserat länge och många gånger.

Nu är huvudvärken borta för nu har jag druckit tv å glas vin så nu ska jag passa på att lägga mig så jag hinner somna innan migränen kommer tillbaka.

Jag VET att jag kommer vakna med migrän om ett par timmar så jag vill bara sitta här och dricka vin hela natten så jag slipper vakna och känna den där migränen. Och nej det är inte på grund av vint jag får migrän, får det även om jag inte dricker vinet på kvällen bara så ni vet 😉 Jag dricker inte vin varje kväll även om jag skulle vilja det…

Najt yall!

God?morrn…

Idag är det dags igen då.

kl 9 ska vi vara på gyn och påbörja en ny fertilitetsgrej.

Det är lite förberedelser inför det stora så att säga.

Jag skulle kontakta dem igen när jag gått ner under 100 kilo så vi kan göra allt som krävs för att kunna göra IVF så fort jag kommer ner tillräckligt långt ner i vikt så de gådkänner mig som mamma *suck*

Har inte sovit många minuter inatt så det va inte lätt att ta mig upp inte. Fy fan.
Det är ju för fan inte ens morgon ännu.

Gäääsp

O maken som börjar jobba ikväll igen måste hem så fort som möjligt så han kan sova några timmar till innan han börjar :-/

Nåja. Ha en bra dag Jag uppdaterar senare igen…

Liten uppdatering av livet….

Ja tyvärr så har jag haft en mycket dålig tid nu efter vallåkra och lite annat.

Under vallåkra så visste jag till 100% att jag skulle få lida för att jag hade roligt och ja det gjorde jag med besked.

Det är väl ca en månad sedan vallåkraträffen tror jag och jag mår fortfarande inte bra. Hela kroppen värker, molar och smärtar men värst är ryggen.

Jag har inte kunnat göra annat än att sitta och titta på tv och virka, eller som jag nu börjat göra: slå frivoliteter eng needletatting.

Maken har fått göra ALLT i hemmet och så jobbar han 5skift på det.

Man känenr sig helt totalt värdelös.

Jag kan gå, det kan jag och det är jag glad för men jag gick till brevlådan och tillbaka innan och nu är ryggen åt helvete igen.

 

Har fått någon ryggvärk som jag faktiskt inte haft så mycket av tidigare, det känns nästan som det är njurarna men ändå inte. Och så känns det som att musklerna i sidorna drar ihop sig och inte går att dra ut lixom. Sååå svårt att förklara.

Och så en matthetskänsla i hela kroppen.

Sova ut? Vad är det? Nä det vete fan det va länge sen.

Vaknar heeela tiden och hinner nog knappt ens somna innan ja vaknar.

 

Provade en app på telefon som mäter hur mycket man rör sig under natten. Man lägger telefonen i sängen uppe vid huvudet och så mäter den rörelserna.

Man ställer in hur känslig den ska vara så den inte reagerar på makens rörelser och det har funkar helt ok.

Dock så visar den på MÄNGDER av rörelser varenda timma så jag liggeroch vänder och vrider på mig hela tiden. Same shit inatt när maken jobbade. Lika mycket då så den känner inte av makens rörelser.

 

Idag fick vi dock ett brev på posten som känns lite positivt men det håller jag för mig själv så länge 😉 Ni får va nyfikna ett tag till *S*

 

Jo vikten med ja. Jag har hållt mig under 100 kilo nu så nu hoppas jag att jag slipper de de där tre siffrorna på vågen någon mer gång.